Vi lever i ett informationssamhälle som fylls med mer information för varje dag som passerar. All information blir allt mer tillgänglig i takt med att vi genom utvecklade sökmotorer på nätet kan kategorisera allt som publiceras. Tack vare eller på grund av Internet finns det alldeles för mycket information som vi måste bedöma innan vi kan ta något för givet eller se något som sanningsenligt.

I princip kan vem som helst idag skriva något som utgör en informationskälla. Det är upp till dig som Internetanvändare och läsare att bedöma huruvida du ser informationen som kvalitativ, trovärdig och/eller sann. Ett enkelt och praktiskt sätt är att börja med att titta på om det finns en utgivare eller en författare bakom publiceringen. När det bara fanns böcker och tidningar så var det inte så svårt att hitta den ansvariga källan/utgivaren. På nätet föreligger inte samma ansvar. Det går alldeles utmärkt att starta upp en webbsida utan varesig företagsinformation eller offentliga namnuppgifter på artikelskribenter. Vi måste alltså gräva djupare för att hitta ursprunget till källan.

Vi går mot transparens – men var kritisk

Även om det finns många webbplatser som inte ger ut vare sig författar- eller bolags/organisationsuppgifter så har sökmotorerna, främst Google (som vi i regel utgår i från när vi söker efter information), fått en viktigare uppgift att rensa bort dåliga och oseriösa källor. Google’s riktning för webbinnehåll är sannolikt den transparenta vägen där man presenterar författare och organisation bakom varje publikation. Exempelvis brukar Wikipedias artiklar ranka väldigt högt upp i resultaten och de är alltid duktiga på att ange källor och författare. Bara för att Wikipedias artiklar kan te sig trovärdiga måste du ändå vara ännu mer granskande och kritisk när det kommer till källor. Även om det refereras till en källa så finns det alltid ett extra steg man måste ta för att granska den sista källan.

Titta på domänen

Normalt är seriösa företag och journalister noggranna med att sätta ut sina namn och kontaktuppgifter. För domäner såsom .edu och .gov är detta ett krav eftersom de representerar myndigheter och utbildningsinstitut. Om du inte hittar någon vettig information om vem som ligger bakom informationen på sidan så går det att titta närmare www.iis.se och www.allwhois.com för att kontrollera domänen. Förhoppningsvis kan du spåra ägaren där men i många fall använder webbägaren en så kallad anonym proxy-server.

Det går också att gå tillbaka i tiden för att se hur domänen sett ut historiskt. Genom http://web.archive.com går detta att få bilder från domänens förflutna där det möjligen kan dyka upp intressanta uppgifter och ledtrådar. Det går att hitta historik från så långt tillbaka som till mitten av 90-talet.